Funderingar kring måleriutbildning

Att måleriyrket fortfarande kan betraktas som ett sesongsyrke, åtminstånde på mindre orter i landet och kanske inte alla år, men ändå. Osäkerheten om en tryggt yrke gör det svårt att locka ungdomar som är intresserade och har bra förutsättningar att bli duktiga målare.
På 50 och 60-talet fans det gott om jobb inom måleriet och det utbildades målare inom yrkesskola och framförallt som traditionella lärlingar.
Enligt min mening förstördes måleriyrket till en viss del under 70- talet med miljonprogrammet, där tempot var avgörande och de förekommande arbeten var i stort sätt sandspackling, uppsättning av väv och tapeter samt målning av tak och väggar. Detta med färdiga produkter och färdigbrutna kulörer. Målning av snickerier, fönster, dörrar mm. var flyttade till industrin med avsikten att göra både tids- och kostnadsbesparingar. Målarna som lärde ut under den perioden blev duktiga på sin bit dvs. en del på tapeter, en del på sandspackel osv. Äldre målare fick ta hand om underhålls- och reperetions arbeten och därmed behöll kunskapen inom sig. De hade heller inga lärlingar att ta hand om eller om de hade så i alla fal i begränsad omfattning.

När vi sedan  kommer till 80, 90 och 2000- talet skall miljonprogrammet underhållas.
Det var alltför ofta målaren hade en trasa i ena handen för att torka bort fukt ex. på fönster som sedan målades på fabriksbehandlad yta och med tveksam kvalitet på virket. Det i sin tur resulterade i en omfattande fönsterbyte med aluminium beklädnad och tappade målartimmar. Detta är bara ett exempel på hur arbetet skulle forceras fram, tid var en bristvara. En stor orsak till detta är enlig mitt sätt och se på det ackordssystemet som byggde på 70- talets massproduktion. Målarnas förtjänst blev allt lägre jämfört med andra yrkesgrupper. Bristande kunskap inom beställarna gällande kvalité, oftast var det enbart priset som var avgörande.

Idag har måleriet all möjlighet att återhämta sig till en uppskattad och populärt yrke.



Vad skall måleriet satsa på?

Underhåll - renovering av miljonprogrammet.
Utvändig målning av trä fasader, kanske kan täckas in, med solenergi fläktar som värmekälla. Avfärgning - målning av putsfasader är i stort sätt tappad marknad för måleriet. Kan detta bero på bristande kunskap ?
Fönsterrenovering med väderskydd kan utföras året om, men tyvärr tappar målerierna även delar av dessa arbeten till specialföretag.
Vi måste dra nytta av TV - tidningar och dess stora genomslagskraft hos allmänheten, myndigheterna, industrin mm. för marknadsföring av måleri och dess fördelar, inte bara som skydd för byggnader utan även som stor trivselfaktor.
Jag tänker på det enorma intresset som finns inom inredning där måleriet spelar en stor roll såväl i hemmen som på kontoren, industrin, skolorna mm

Jag brukar ibland tänka på blomsterhandlare, i Sverige säljer man mest blommor i hela Europa, vi går till blomsteraffären och köper uppsättningar i stället för lösa blommor och göra uppsättningen själv. Är det så att vi uppfattar det som en stor yrkesskicklighet att vara florist?
Det är ju bara att kombinera färg och form!



Hur skall Måleriet nå dit?   Vad krävs?

Ta vara på den kunskapen som finns hos 40- talisterna, snart är det för sent. Då tänker jag inte på ådring - marmorering utan baskunskaper som äldre målare har. Färgbrytning är ett exempel på konst som yngre har väldigt svårt för, alla kulörer och nyanser kan inte hittas i NCS.En värdefull kunskap ex. vid bättringsarbeten. Att jobba med spännpapp och andra äldre måleritekniker som håller på att dö ut. Likaså att kunna jobba med lim- emolisions- och linoljefärger. Efterfrågan tror jag att kommer att öka på sådana uppdrag. Gamla byggnader återställs i allt högre grad i ursprungligt skick.

Ändamålsenlig yrkesskola med intern utvärdering av kvalitén kombinerat med praktikplatser hos kvalificerade företag.
Höga krav på gesällprov för alla (ev. en avtalsfråga) där skall ingå såväl teori som praktik.
Återinföra kvalificerad yrkesutbildning dvs. en yrkesskola där eleverna får lära  sig de teoretiska och kommunikativa färdigheter som yrket förutsätter. Ekonomiskt tänkande, miljöhänsyn och internnatsonalism skall ingå i grundstudierna. Det skall finnas obligatoriska och alternativa studier. I studierna skall ingå praktiktider för att få översätta studierna i praktik  och lära sig att använda sina färdigheter i praktiken.

Bevis i företagen att yrkeskompetens finns i företaget dvs. Mästarbrev.
Inte som idag att Målarmästare är en titel för hantverkare som driver en egen rörelse, utan större krav eller inga krav alls på yrkeskunnande. En målarmästare skall minst ha en kvalificerad yrkesutbildning, ett antal år i yrket samt ett godkänd avlagd prov både i teori och praktik innan mästarbrev utfärdas.
Ett mästarbrev skall vara det högsta betyg på yrkeskunskap och en mästar titel en personlig titel och inte en benämning för en hel yrkeskår.
Det finns idag många duktiga "målarmästare" och mycket bra företag i landet men som helhet har inte måleribranschen den status som krävs för att locka till sig unga duktiga lärlingar/elever.

Många gånger är måleriet det största uppdraget på ett objekt, men likväl är måleriföretagen underentreprenörer oftast till byggare. Kan det bero på bristande kunskap hos måleriföretagen eller är det låg status på yrket? Målerientreprenörerna bör också få proffsiga arbetsbeskrivningar/förfrågningsunderlag, som är anpassade för det aktuella objektet av sina beställare och inte som idag allt för ofta standardbeskrivningar.
Dessutom skall inte måleriet alltid lita på färgleverantörens rekommendationer och beskrivning att just deras produkt är bäst. Kunskap om färg inom kåren är en viktig bit i dag med tanke på det stora utbud av produkter som finns på marknaden.

Avslutningsvis tror jag på en bra framtid för måleriyrket, men att kunna genomföra en förändring, krävs det ett stort engagemang av alla berörda parter dvs. skola, målarna samt arbetsgivarna.

Antti Broman
 Finsk och Svenskt Målarmästarbrev   


 


Målerikonsult Antti Broman AB | Sjöviksväg 7 A | 612 36 FINSPÅNG
Tele: 0122-19645 | Mobil: 070-341 96 45 | E-post: mk.antti@telia.com